Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

måndag 27 december 2010


2 år!

Idag är ingen vanlig dag, för det är Klingas födelsedag, hurra, hurra, hurra!
Jag började dagen med att fira med en smaskig kattbajs...Husse tyckte inte det var nån bra födelsedagsfrukost, tror jag, för han lät arg på rösten då han plockade bort resten av bajsen som Toker hade lämnat åt mig utanför lådan. Jag blev väldigt ledsen på husse då, oftast får jag göra lite som jag vill för honom, men idag, av alla dar, så grälar han på lilla mig, buuu! Och ingen puss fick jag av honom heller! Jag hoppas VERKLIGEN att dagen blir bättre än morgonen...
Vaski har iallafall sagt grattis genom att nopsa mig i mungipan, tur att nån bryr sig. -Nämen matte, vad kommer du med? Är det till mig? LEVERPASTEJ, ÅÅÅHHHHH VAD GOTT! TACK, SNÄLLA MATTE!
Klinga/ Stor tjej

söndag 26 december 2010




Manikyr, heter det


Jag har hört att vissa vovvar larvar sig jättemycket då deras klor skall klippas. Vilka fjantar! Vissa måste man till hunddoktorn med och ge sånt där som man blir trött av. Så är det inte med oss. Då husse sätter sig på golvet så vet vi vad som kommer, klorna skall klippas, om matte sätter sig på golvet så vet vi att tasshåren skall kortas med brummar´n och pälsen skall borstas(åhhh, det är så gott!!!). Inga problem, då vet vi också att det vankas dretgott godis efteråt! Idag blev det skinka!!!! Det fick vi igår också, och det var så smaskigt att jag(Vaski) var tvungen att gnälla av lycka! Att jag kan tycka att hästbajs är lika smaskigt är ju en gåta...
Vaski och Klinga


torsdag 23 december 2010


Funderingar
Matte och husse har ställt ett träd i rummet och sätter en massa runda glittriga saker i. När vi tänker efter så gjorde de nog samma förra året, hm. Och dagen därpå blev det kul för vi fick jättegod mat och sen massa tuggisar som låg i prassliga paket. Lite klurigt att få ut godsakerna men vem ger upp lätt, inte vi! Vi fick de rosa goda tuggisarna kommer vi ihåg. Hoppas det blir lika kul denna gång! Undrar bara varför man måste ha ett träd inne bara för att få tuggisar och äta god mat? Annars är det ganska jobbigt nu faktiskt. Det är jättekul ute med all snö men våra tassar blir till is nästan direkt och då måste vi gå in. Inte kul...
Nä, nu måste vi till köket och kolla vad de gör!
Vaski och Klinga

söndag 12 december 2010


vitrompaaa...

Vilken helg! Vi har haft så kul, Klinga och jag, så det är inte klokt! Igår var vi med matte hela dagen eftersom matte och husse försvann tidigt och sen kom bara matte tillbaka. Vi sörjde husse en stund men så fick vi busa i snön jättelänge och då behövs ändå inte husse...matte slängde snö från ett ställe till ett annat...förstår faktiskt inte varför hon inte bara kan låta den ligga där den ligger. Sen tog vi plåtlådan och for iväg. Vi kände igen vägen och det betydde att hämta husse! Det är dretkul för då får vi MÅNGA klappar av alla! Jag dammsög fikarummet med nosen efter godsaker som kanske hamnat på golvet men matte bara störde mig heeela tiden. -Vaski; kom här, tjatade hon. Så kom husse och så åkte vi hem och hade mys hela kvällen. Vi fick jättegoda gnagisar och jag höll nästan på att knycka Klingas men husse kom på mig, fniss!

Men idag var värsta roliga på länge! Jag gnällväckte matte för jag var JÄTTEKISSNÖDIG och behövde ut FORT! Efteråt så blev det frukost och det var i sista minuten för jag var störthungrig. Till och med Klinga åt öppa maten(mattes och husses bebisspråk)! Så vilade men sen...Husse började greja med våra selar och då förstod vi! Ut i skogen med nosen i backen ,åhhhh så roligt! Vi fick springa hur mycket som helst och rätt som det var; jag fick korn på färska vitrumpespår!!! Och där, mellan träden står ett, nej två vitrumpor!!! Voff, voff, voff voff skällde jag, och efter ett tag så begrep även Klinga att man skall skälla så hon stämde in i larmet. Jajamen, jag skrämde iväg dem, ha, ha! Där fick de! Ja, herregud, så kul vi hade. Trist var bara att jag fick så mycket snö mellan trampisarna att jag var tvungen att sätta mig ibland. Det gör dretont då det blir så kallt, men idag var det värt lite snö mellan tårna!

Klinga, den lyckosten, får nästan aldrig snö mellan trampisarna. Hon bara fjantar på då jag lider svårt. Nåja, hennes tid kommer nog då hon blir lika gammal och vis som jag.

Vaski/ The snowman