Min blåögda matte
Nu har jag lärt mig nåt nytt! Jag har ju hört att man kan vara blåögd men inte fattat vad det var förrän matte råkade ha ansiktet ivägen för mig då jag gjorde min "Klingasväng" med skallen. Det var så att jag stod och åt mina trista matkulor och husse stod bredvid på en stol(han har lustiga vanor) då han började låta jätteargt och högt samtidigt som det smällde jättehögt. Jag hoppade rakt upp i luften och började sen springa runt, runt och var jätterädd för husse! Då kom matte och lyfte upp mig men jag var lite...nipprig och gjorde min berömda släng med huvudet och vips så sa matte aj och så var det inte mer med det. Men på omvägar har jag hört matte skylla på mig och det är orättvis tycker jag eftersom det är husse som är den skyldiga! Men det är vovvens lott i livet att alltid bli beskylld för allt. Hur kan det vara mitt fel att husse smällde och lät och att matte hade ansiktet i vägen för mig, nä det är jag som är offret i detta! Stackars mig!!!
Prinsessan Klinga

Husselösa vovvar på promenad

Igår var vi på långprommis med matte. Husse är som vanligt bortblåst, har varit borta jättelänge! Jag(Vaski) har gnällt och gnällt men det har inte hjälpt, han är borta. Det är värst på kvällen, då gnäller jag tills jag stupar, ja alltså, jag lägger mig på hallmattan med huvudet åt dörren IFALL... Klinga, hon skiter tydligen i om husse är borta för hon är som vanligt! -Äh, Vaski, vi har ju matte som kliar oss och ger oss mat! Om vi är snälla så får vi leta leverpej!

Ja, iallafall så var vi på långprommis och det var så kul för vi fick öva lite då och då. Det är lite si och så med koppelgåendet än, då vi är båda två...Sen fick vi nosa jättemycket! Matte gjorde kort på oss i prat och kortmojängen, och denna gången sa hon inte några fula ord så vi tror det blev bra! Och vet ni, då vi kom hem fick vi leta leverpej!

Vaski och Klinga