Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

fredag 2 april 2010


Nystartjobb

Jag har skaffat mig ett jobb! När hussefar kommer hem med mig så är det min sak att styra upp saker och ting. Vaski är bra på många sätt men han är lite lat och då han är ensam misstänker jag att han bara sover. Så snart hussefar gått så är det första jag gör att räkna vantar och mössor. För att få överblick så lägger jag ut dom över hela golvet! Sen är det skornas tur att räknas. Samma sak där. Jag lägger ut dom lite varstans. Jag tycker att jag har blivit riktigt bra på att räkna nu! Denna veckan lade jag till en grej. Jag kollade övervåningen och då upptäckte jag Gunnar! Honom har jag aldrig räknat. Skall kanske förklara vem Gunnar är. Det är katternas grodleksak som strängmatten gjorde i slöjden då hon var liten. Han ser kanske inte ut som en riktig groda, jag är inte säker(har grodor öron?)men han räknas ändå. Sén fann jag husses oräknade strumpor också, de fick också hänga med! Jag bar ner alltihop på botten där Vaski låg och såg orolig ut. Vilken fjant, helt ohjälpsam, här får man göra allt själv! Så tänkte jag att det var bäst att kolla om jag var färdig där uppe så jag drog uppför trappan igen. Och se, det viktigaste av allt! Jag hade glömt att kolla där vattnet rinner ner då vi badat! Herregud om matte hade upptäckt detta. Nu var det bråttom! Jag krafsade upp rutmönstergrejen som ligger på golvet och började dra upp en massa hårtofsar och grejer där, passade på att dricka lite vatten också, man blir törstig då man jobbar. Så tänkte jag att det kanske är bäst att räkna hårbollarna också. Så det var bara att börja lägga ut dom också men nu fick dom faktiskt nöja sig med att placeras ut på övervåningen, nån måtta får det vara, jag hade ju jobbat jättelänge och började bli trött. Jag beskådade mitt verk och kände mig riktigt nöjd med dagens räknande. Det kändes bra att lägga sig och vänta på matte och hur glad hon skulle bli då hon sett vad jag åstadkommit!

Prinsessan Klinga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar