Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som en något ouppfostrad 3-åring med starka åsikter och vad som är viktigt för en hund. Dessa åsikter stöddes inte av hans matte, dvs jag. I flocken fanns då redan katterna Skrållan och Toker, sen kom allt eftersom Syrran, Klinga, Lummi, Cissan, Glittra, Humle, Blixten, Dumle och sist men inte minst, Glimma, den kaxiga lappisvalpen med ett dödsföraktande skall. Allihop har då och då något på hjärtat, även de som gått vidare till Regnbågslandet. I Regnbågslandet finns numera Toker, Skrållan, Vaski, Cissan, Klinga, Lummi, och Humle.

måndag 22 mars 2010


(O)välkommen!

Jaha, här välkomnar man matte med glada skäll och ylningar så snart hon stannat rullande huset och vad får vi för det? NADA!!!! Sur är mattes andra namn. Hon gick bara rakt in utan att ens TITTA på oss fast vi fjantade oss så mycket vi bara kunde! Hon lade bara tillbaka vantarna i korgen, som råkat hamna på mattan i hallen, tittade på kiss-och bajstavlan(där hussefar skriver)och gick sen ut med mig(Vaski). Människovalparna for omkring på hjul ute på gatan men jag vågade inte ens titta på dom, jo en gång, och då morrade matte jättefarligt! Jag tycker ju inte om då dom far omkring benen på mig i vanliga fall, men idag...uhhj. Matte var farligare än dom!

Jag(Klinga) slapp iallafall gå prommis med henne eftersom jag gjorde det med hussefar tidigare. Han var MYCKET snällare, inte sur alls, och vet ni, vi får godis bara vi går in genom dörren för han,(psst det heter HONOM, Klinga). Det skulle vara matte det, piutt! Ni måste ju GÖRA nåt för maten, säger hon hela tiden. Alla andra mattar och hussar ger godis hela tiden till sina vovvar!

Stackars Vaski och Klinga


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar