Om oss

Mitt foto
Utan Vaski, vår första lappis hade aldrig denna blogg sett dagens ljus. Han kom till oss som 3-årig ouppfostrad tjocksmock och förändrade våra liv fullständigt! Hans och mina åsikter om hur man beter sig som hund visade sig gå isär. Vaski blev den första av alla våra husdjur att beskriva sina vedermödor tex med matte i snöret. Han hade i viss mån gästbloggare vid namn Toker, den svarta kattkillen som redan fanns i huset tillsammans med Skrållan, kattjejen men vassa klor och skinn på nosen. Sen utökades flocken med Klinga, lappisprinsessan som hatade att gå ut i regnet, Syrran, röda kattjejen som kom efter att Toker gått till Regnbågslandet, Lummi, som kommit och gått under flera år men som tillslut fick bli vår alldeles egna tokfia, nytillskottet Blixten, en randig kattkille med stor aptit på livet men också matskålens innehåll och så Glittra, en yrhätta med en ständigt viftande svans och hennes valpar Humle och Dumle som redan gjort sig kända som bloggare.. Alla dessa pälsklingar har ibland något på hjärtat här i bloggen. Vaski, Toker, Skrållan, Cissan, Lummi, Klinga och Humle bor numera i Regnbågslandet men hör ibland av sig via himmelsk länk.

torsdag 12 mars 2009

Taggig sten?

Fredag 4 Juli 2008 16:12
En kväll ropade matte på mig och husse från trädgården. -Kom och se, sa hon. Jag blev förstås eld och lågor och rusade ut. Husse kom ohjälpligt på efterkälken, den sengångar´n. Matte stod böjd över något runt och taggigt. Jag körde dit nosen och aj fan, vad det stacks! Försiktigt, sa matte. Sådags nu, sa jag förnärmat. Du får inte skrämma den, sa hon. Vaaa? Det var ju jag som fick den ömma nosen! Se´n kan man undra varför hon är så rädd om en taggig sten. Visserligen rörde den på sig men det finns så mycket konstigt här på Hammarö.
Tillslut dök husse upp och dom gullade och larvade sig med stenen så det var rent pinsamt. Efter en stund vaggade den iväg med ett fräsande läte. Knepig grej!
Måste höra med Lummi om hon sett nå´t dylikt.
Vaski ont i nosen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar