Jag har gett mig f-n på att mina hundar skall gå fint i koppel tillsammans. Det går sådär...Vaski boffar åt alla och drar som i forna dagar och Klinga hakar glatt på. Efter att jag visat mitt allra sämsta humör så...simsalabim, gick han kletad vid mitt vänstra ben och höll ögonkontakt! Inte kul att bli arg på Vaski för han blir lätt som en blöt fläck då. Naturligtvis så fattar jag att det får ta lite tid för honom att lära sig att ta det lugnt när Klinga är med. Men åhhh, mina armar!

Hoppas bara att ingen ser då jag kommer ångandes med två tokglada vovvar som drar åt olika håll. Jag är inte till min fördel då!

Man kan ju undra om jag är lagd åt det masochistiska hållet då jag utsätter oss för detta eftersom de går hur bra som helst var för sig.

Matte/